Denna ”arkivtorsdag” grottade jag ner mig i en massa gamla handlingar frĂ„n Logen John Ericsson i Kövra. Denna nykterhetsförening var aktiv frĂ„n Ă„r 1894 fram till 1990-talet och mĂ„nga i bygden var engagerade dĂ€r under 1900-talets första hĂ€lft.
I arkivet fanns en hel del roligt och intressant sparat. Mycket var förstÄs sÄnt som hör föreningar till, som protokoll, kassaböcker och medlemsmatriklar. Men hÀr fanns Àven annat, lite mer personligt, som exempelvis smÄ roliga egengjorda tidningar frÄn 30- och 40-talet. De höll en humoristisk ton dÀr man skojade om medlemmar i föreningen och ortsbefolkningen. NÀr jag pratar om att ge personer frÄn en historisk tid kropp, sÄ Àr sÄnt hÀr en guldgruva! Namn jag stött pÄ i andra sammanhang blir levande figurer.
Tidningarna Àr handskrivna och verkar bara finnas i ett exemplar, sÄ de mÄste ju ha vandrat runt som en budkavle bland medlemmarna. De kom vanligen ut med tvÄ nummer per Är, till jul och pÄsk.
I tidningen frĂ„n 1939 kan man under rubriken ”Stor olyckshĂ€ndelse” lĂ€sa om Olle Johansson ”vilken var pĂ„ vĂ€g till sin sedvanliga lördagstvagning pĂ„ badhuset” dĂ€r han rĂ„kade skada ”en av Olof Hanssons omtalade storrĂ„ttor”. NĂ„t slags internt trams och skoj Ă€r det ju frĂ„ga om hĂ€r, men det jag lĂ€gger mĂ€rke till Ă€r nĂ„t annat. Det Ă€r att bad- och tvĂ€ttstugan i Kövra, som jag förgĂ€ves försökt ta reda pĂ„ nĂ€r den byggdes, i alla fall fanns Ă„r 1939.
I pÄsknumret frÄn 1942 skrivs det om min farfar smeden att han tagit patent pÄ en mÀrklig uppfinning. En slags anordning som ska placeras pÄ tidningar för att dölja innehÄll som kan vara stötande. StatsrÄdet Westman Àr villig att köpa uppfinningen för 20 öre, alltsÄ kostnaden för porto.
Det hÀr Àr en liten satir med udden riktad mot Karl Gustav Westman som var justitieminister fram till 1943 och genomförde kraftiga begrÀnsningar i tryckfriheten under kriget. Det var framförallt tidningar som vÄgade sig pÄ att kritisera Nazityskland man slog till emot.
Under rubriken ”Upprop” i samma tidning sĂ„ skrivs som ett aprilskĂ€mt att eftersom det varit slitningar mellan olika partigrupper i Myssjö kommun ”sĂ„ bildades under loppet av föregĂ„ende Ă„r en ny kommun, som fick namnet Myssjö arbetarkommun.” Man hĂ€lsar ”varje vĂ€lfrejdad person” i kommunen vĂ€lkommen i denna nya kommun, men först bör man avsĂ€ga sig samröre med ”kapitalistmyssjö”. I andra tidningar Ă€r det nĂ„gon bondeförbundare som ger gliringar tillbaka. Nykterhetsföreningen var inte partipolitisk och det mĂ€rks att det Ă€r högt i tak.
Stort engagemang
En sak som slÄr mig nÀr jag gÄr igenom material frÄn olika arkiv som rör den hÀr tiden Àr hur oerhört engagerade folk Àr. De Àr inte endast medlemmar i en förening, utan ofta mÄnga. GÄng pÄ gÄng Äterkommer samma namn i skilda arkiv.
Ta min farfar till exempel. Han var engagerad i Logen John Ericsson, satt i styrelsen för Byggnadsföreningen (som som sÄg till att bygga och sen sköta driften av byns föreningshus), var medlem i Myssjö arbetarekommun och under 40-talet var han en av dem som representerade socialdemokraterna i Myssjö kommun. Och han var inte ensam om att ha sÄ hÀr mÄnga uppdrag, det var tvÀrtom vanligt.
Det Àr vÀl just det hÀr man skulle önska mer av idag, ett starkt och aktivt civilsamhÀlle. Men det fanns en stark framtidstro dÄ som tyvÀrr saknas idag.
UpptÀck mer frÄn Surjamt.
Prenumerera för att fÄ de senaste inlÀggen skickade till din e-post.