1988 publicerades boken Den skötsamme arbetaren av idéhistorikern Ronny Ambjörnsson. Sedan dess har åtskilliga upplagor kommit ut och sålt slut. Det är nästan hopplöst att få tag i boken idag, ens på second handmarknaden, så ikonisk har den blivit.
Med utgångspunkt i nykterhetsrörelsen och ett sågverkssamhälle i Holmsund utanför Umeå visar Ambjörnsson hur Folkrörelsesverige växer fram. Det är inte en utveckling som enbart gäller Holmsund, utan den kan skönjas i nästan vilket litet samhälle som helst i Sverige. Även en liten by som Kövra, som aldrig varit uppbyggd kring ett bruk eller sågverk, följer i stort sett samma mönster.
Det Ambjörnsson visar i Den skötsamme arbetaren är hur attityder och värderingar kring nykterhet, arbetsamhet, bildningssträvande, vårdat språk och allmän ordningsamhet formade de tidiga folkrörelserna. Det är genom skötsamhet som demokrati och bättre levnadsvillkor ska erövras.
Hur ska man bedöma en medlem som intresserar sig för dans å andra nöjen?
Jag, som fördjupat mig i protokoll från nykterhetslogen John Ericsson, stöter gång på gång på frågor om skötsamhet. ”Hur ska man bedöma en medlem som intresserar sig för dans å andra nöjen?” frågar min farfar år 1913 på ett av mötena. ”Är romaner och tidningar nyttigt eller fördärvligt?” undrar en annan ordensbroder. Frågorna diskuteras livligt och utmynnar i gemensamma slutsatser. Angående nöjen gäller först och främst plikten gentemot arbetet inom logen, sedan kan man eventuellt ägna sig åt ”nöjeslystnad”. I frågan om romaner och tidningar kommer man fram till att det absolut är nyttigt, men att det förstås beror på vilken sorts litteratur och tidningar som konsumeras.
En stor del av tiden inom logen John Ericsson ägnas åt att bilda sig, vilket sker genom studiecirklar, diskussioner kring i förväg valda ämnen och egen läsning. Logens bibliotek är stadigt växande och omfattar både romaner och facklitteratur. År 1909 uppgår antalet bokvolymer till 220 och ordensmedlemmarna uppmanas att låna böcker flitigt. Bildningen måste drivas på och erövras.
Redo att ta plats i beslutande församlingar
I logen får man träna sig på mötesteknik, debatt och beslutsfattande. De olika positionerna som ordförande (LT=Loge Templar), sekreterare (LS=Loge Sekreterare) , kassör (LSk=Loge Skattmästare)m fl. väljs över kortare perioder och roterar bland medlemmar som nått högre grad inom orden. Man bygger kunskap och självförtroende och blir alltmer redo för demokratins genombrott.
När man inför logen John Ericssons 25-årsjubileum 1919 sammanfattar vad som uppnåtts, konstateras nöjt:
Godtemplarorden har här liksom annorstädes i vårt land visat sig vara en folklig medborgarskola genom att där å logemötena utbildats ordförande, protokolls- och räkenkunskapsförare samt debattörer till gagn även för samhälleligt arbete.
1919 införs allmän rösträtt för män i Sverige och nu börjar logens medlemmar ta plats i de beslutande organen på kommunal nivå:
När fullmäktigeinstitutionen infördes i vår kommun kommo därför ej mindre än sex av logens medlemmar med däri och såväl ordf. som viceord. togs ur ordens krets.
Nykterhetslogen var inte partipolitisk och när medlemmarna började ta aktiv del i de samhälleliga beslutsorganen kunde de hamna i olika partier. Min farfar var till exempel med och grundade Myssjö arbetarkommun, medan andra blev Bondeförbundare eller tillhörde de Frisinnade. I logen fortsatte dock deras gemensamma engagemang med oförtruten nit.
Det översta fotot: Fotograf: Ludvig Bylund Bildkälla: Stiftelsen Jamtlis fotografiska samling
Källor:
Ambjörnsson, R., Den skötsamme arbetaren – Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880–1930, uppl. 4 (Carlsson, 2017).
Otryckta källor:
Logen nr 2027 John Ericsson av IOGT, Kövra, Vol 1. 2, 3, Föreningsarkivet Jämtland.
Upptäck mer från Surjamt.
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.