Föreningshuset i Kövra

De flesta i trakten känner nog den vita byggnaden som ligger sist till vänster i byn Kövra, som Kövragården, men min pappa sa alltid ”Föreningshuset”, för det var så huset benämndes i början. Namnet kan anspela på att det var ett hus för föreningsverksamhet eller på den Byggnadsförening som ägde huset. Kanske var det en kombination av båda sakerna.

Huset byggdes på initiativ av nykterhetslogen John Ericson. Tidigare hade logen hållit sina möten först i gamla kapellet i Kövra och senare i Bådagården i Persåsen, men allteftersom föreningen växte behövde man en större och mer ändamålsenlig lokal för alla sina aktiviteter.

1906 väcktes tanken om ett eget hus och när tanken mognat bildades en Byggnadsförening där folk i bygden kunde teckna andelar för att finansiera huset.

Utöver att sälja andelar anordnade man fester och basarer vars inkomster gick till Byggnadsföreningen. Tomt och byggnadsmaterial fick man till skänks av olika medlemmar och själva byggandet genomfördes med hjälp av ideella krafter.

1909 stod föreningshuset färdigt till en kostnad av totalt 8000 kronor. Här fanns nu gott om plats för uppträdanden och fester. Man hade möteslokaler och även ett litet bibliotek. Det blev ett nav i bygden.

Huset kom att användas flitigt. Logen John Ericsson hade mängder av kommittéer som organiserade allt från bibliotek och studiecirklar till utåtriktad verksamhet. Utöver det kunde andra föreningar få tillgång till huset mot en liten hyra.

Nu kunde man även anordna föreställningar med tillresta artister och teatersällskap. När cirkusartisten Mr Huberte skulle uppträda marknadsfördes han genom en affisch skapad av logens egna förmågor.

1950-tal – nybyggnation

Så småningom kom det gamla föreningshuset att kännas för omodernt och trångt. Många bröllopsfester och 50-årskalas hölls i huset och ett modernare kök ansågs som nödvändigt.

Huset skulle förvandlas till ett föreningshus enligt 50-talets normer, med ett modernt serveringskök och stor samlingslokal med scen och möjlighet till biovisning.

Ideella krafter drog en stor del av lasset för ombyggnationen. Listor finns sparade i arkivet där det står hur många dagars ideellt arbete var och en gjort. 1953 stod det nya ombyggda huset klart och levde i högsta välmåga ett 30-tal år till. Det var väl här nånstans Föreningshuset blev till Kövragården.

När jag var barn på 70- och 80-talet höll vi till här med allt från politiska sammankomster i Unga Örnar till danskurser och barnteater. På övervåningen huserade byns bibliotek, där jag som barn ivrigt väntade på att nya Lucky Lukealbum skulle komma in från huvudbiblioteket i Svenstavik. Det fungerade kort sagt som ett allaktivitetshus.

Men här, som på många andra håll i Sverige, började så småningom föreningslivet att föra en tynande tillvaro. Viljan att engagera sig ideellt var inte lika stor som förut. Dyra uppvärmningskostnader, behov av renoveringar i kombination med lite pengar gjorde att många bygdegårdar i Sverige klappade igen och lades ut till försäljning. Så skedde också i Kövra.

Föreningshuset i Kövra är ett minne blott och är idag istället en privatägd atelje. Gott så, men jag kan inte låta bli att drömma mig tillbaka till en tid då ivern efter folkbildning och lusten att engagera sig ideellt till samhällets gagn gjorde att föreningshusen blomstrade ute i byarna.

Otryckt källa: Logen John Ericsson av IOGT, Kövra, Vol: 2, 8, 11. Föreningsarkivet i Jämtlands län.

Foton: I de fall källhänvisning inte finns under bilden så är bilden min egen.