”Äntligen lite friskt blod utifrån” utbrister min son när han sitter bredvid mig och kollar när jag pysslar med min släktforskning. Det har till hans glädje precis dykt upp en anmoder från Stockholm. ”Vadå” säger jag lite förnärmat, ”det finns ju massor av personer från både Åsarna och Klövsjö”. Till saken hör att släkten mest rör sig i tröga cirklar kring de närliggande byarna Kövra, Hovermo, Hallom och Persåsen och då blir ju Åsarna och Klövsjö, några mil bort, rena vitamininjektionen!
Men trots att släkten varit trögrörlig så är det ändå förvånansvärt få gånger släktgrenarna korsar varandra och de gånger den gjort det har det inte varit på nära håll. Min farmor och farmor var till exempel fyrmänningar, vilket väl ändå inte kan anses som alltför nära, så ingen fara för den Habsburgska hakan lugnar jag min son.
Nåväl, till den friska fläkten från Stockholm. Det visade sig tyvärr vara lite av en ”dead end”, men icke desto mindre intressant. Personen i fråga, Maria Sophia Nyman, tillika min farfars farfarsmor visade sig vara ett ”hittebarn” från Stora barnhuset i Stockholm. Utan namngivna föräldrar är det svårt att komma vidare i forskningen, men själva barnhemmet är i sig väldigt intressant.
Allmänna barnhuset
Stora barnhuset, sedermera Allmänna barnhuset, öppnade år 1638 på Drottninggatan i Stockholm och låg där fram till år 1885 då man flyttade till nya och mer moderna lokaler. Barnen som hamnade på barnhemmet var föräldralösa, hittebarn eller utplacerade av någon myndighet. De kunde också placeras där om modern eller någon annan betalade en avgift för dem.
Det stora barnhemmet beskrivs bitvis som ett ganska hiskeligt ställe med loppor, vägglöss och diverse smittsamma sjukdomar och därutöver fick barnen arbeta hårt för brödfödan. Dödligheten var med andra ord hög. De första åren efter 1785 avled ca 30-50% av barnen före ett års ålder.
Från och med 1785 blev barnhemmet en inrättning som tog emot barn för att sedan placera ut dem i fosterhem i hela landet. De flesta barn kom bara att stanna några månader på hemmet innan de placerades ut i något fosterhem. Lägst anbud gällde. I barnhemsräkenskaperna finns antecknat vad fosterhemsföräldrarna fick betalt och det handlar inte om många kronor. Fosterföräldrarna räknade med att fosterbarnen skulle arbeta för brödfödan och bidra till hushållet.
Maria Sophia var bara några månader gammal när hon lämnades in på Allmänna barnhuset år 1799. Hon hade upphittats av en kamrer vid namn Åker. Var han hittar barnet kan jag inte utläsa. År 1800 fosterhemsplaceras Maria Sophia hos en drabant Nyman med fru i Stockolm. Hon får stanna där i fyra år, men hamnar sedan åter på stora barnhemmet när fru Nyman plötsligt dör.
Nästa anteckning är från 1805 då Maria Sophia helt plötsligt fosterhemsplaceras hos en bondefamilj i Österåsen, Bergs socken, Jämtland. Hur kan det komma sig att barn från Allmänna barnhuset i Stockholm placeras så långt bort?
Utackorderingsresor
Under 1700-talets slut genomförde Allmänna barnhuset flera större resor till olika platser i Sverige där man var villiga att ta emot och placera ut barn. Till en början utackorderades ett stort antal barn per gång till en och samma bygd.
Den första resan skedde år 1785 och gick till Ljusdals församling, som erbjudit sig att ta emot nära nog hälften av de barn som vid tiden befann sig på barnhuset. Det var handlade om 126 barn som hamnade i olika familjer i Ljusdalstrakten. Någon liknande stor resa genomfördes inte någon fler gång, men ända in på 1890-talet så reste man iväg med mindre barngrupper om 15-40 barn. Det är antagligen en sådan resa som genomförts till trakterna kring Åsarna, för jag hittar flera barnhemsbarn i den aktuella kyrkboken.
Hur gick det för barnhemsbarnen?
De flesta blev pigor och drängar, även efter fosterhemsplaceringen. Några lyckades gifta sig och få en någotsånär dräglig tillvaro. Maria Sophia gifte sig med fältjägaren Hans Glansberg, men tillvaron verkar ha varit ytterst mödosam. I kyrkbok efter kyrkbok står de antecknade som utfattiga och försvarslösa. De många barnen spreds så småningom ut i andra socknar för att tjäna som drängar och pigor hos bättre bemedlade bönder.
Källor:
https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholms-sociala-historia/barnhem
https://popularhistoria.se/samhalle/utbildning/stockholms-barnhus